igår så ringde jag sjukrådgivningen då jag hade så svårt med andningen. Det var tugnt och jobbigt vartenda andetag. Så de kopplade mig till jouren. Jag har nämligen inga halsmandlar så får jag en halsflussbasilusk i mig så sätter det sig längre ner i luftvägarna, vilket jag misstänkte och vilket var anledningen jag ringde. Men alla jour tider var slut. Så jag gick snällt till jobbet och undervisade i två timmar. Vilket var lite ansträngade och jobbigt men sånt glömmer man snabbt bort när man är i danssalen.
När jag var färdig kom F och hämta mig, då han åkt från sthlm för att jag är sjuk. SÖT :) Vi åkte till affären innan vi åkte hem och det var det jobbigaste jag varit med om. (kändes så då iaf!) Usch det gjorde ont att andas och fick smärre panik, vilket ajg inte ville visa för någon såklart. Så vi skynda på vår handling och åkte hemåt. Väl hemma kom tårarna då jag fick sätta mig ner och slappna av.
Så jag ringde rådgivningen igen då det frågat om och om igen när jag ringde tidigare om jag hade ont i bröstet och om jag var anfådd. Och jag svarade då nej eftersom jag legat stilla en hel dag och kände inget sånt. Men efter affärvisiten gjorde varje andetag ont och jag var andfådd som tusan. Så killen jag fick prata med tyckte att jag skulle åka in till akuten.. det kände jag att jag verkligen inte orka, men jag tacka så mycket och sa hej då åt lite god mat F lagat iordning och somna innan kl 21.
Och i morse ringde jag vårdcentralen för att få en tid så jag får veta om det är nått fel på mig eller om det bara är ett dumt virus. När skulle de ringa tillbaka? Jo 13.45! Suck! så jag lär ju inte få en tid idag. eller iaf inte innan jobbet. Men som jag känner nu så kommer jag inte orka ens gå till jobbet. inte ens till vårdcentralen. usch och fy för att vara sjuk...
Men jag får sitta här och vänta på det där dumma samtalet. Jag misstänkte och är lite rädd att det kan vara lunginflammation..... Vilket det INTE får vara! För det har jag varken tid eller lust med!